prideandsensibility.blogg.se

Och sen.. Ahhh.. altt blev så jobbigt! Min sista uppgift innan examination och slutprov ska vara inne på måndag och en av uppgifterna är att analysera en debattartikel! Hur kul lät det på en skala?

 

Jag är stressad. Inte bara över uppgiften utan över allt. Kommer jag klara detta? Eller tar jag mig vatten över huvudet som tror att jag ska lyckas komma in på ssk-utbildningen och framför allt klara det i 3 år. Kommer jag det? Kommer jag palla? Med hus, barn och, ja, man vid den tidpunkten då. 

Jag ballar ur ibland. Eller ofta egentligen.

Är det bättre att jobba kanske? Men jag MÅSTE isåfall ha ett nytt jobb, det funkar inte att jobba 8 mil härifrån.. Det kommer jag ändå inte orka.

 

Jag känner mig så sjukt bitter idag. På allt. Min uppgift är dum, folk är dumma, tvättmaskinen är dum som avslutar sig själv och Hay Day är dumt för jag kan inte renovera båten.

Och Days of our lives är dumt. Hitta ungen nångång liksom..

 

Suck på allt! Och kräk på allt.

 

Bitterfittan har talat. Punkt. Slut. Haha.

En uppgift jag satt och lipade över. Bölade, slet hår, ringde till syrran och gnällde, bröt ihop 350 gånger och otaliga "Jag ger upp!" till Tobias.

Och nu när man fick så bra så tänker man att "Ähh, det var ju inte så svårt, lätt som en plätt." Man blir automatiskt en mallgroda.

 

Och idag på matten med när jag impade på läraren med min snabba huvudräkning. Jag må vara helt slow när det gäller algebra, ekvationer hit och dit m.m. Men huvudräkning (plus, minus osv) är jag riktigt vass på.

 

Så matten ska jag väl också klara?

 

Vad händer? Ska det faktiskt BLI något av mig? Jag som orkarintetatagisakerfördetärsåjobbigtärförbekvämavmig.

 

Den som lever får se. Håll tummarna iallafall så är ni superdupermega (fjortis) gulliga!

Sitter in the soffa. Gör inget speciellt egentligen. Min kära sambo vaknade på rätt sida idag, så som belöning fick han spela lite NHL. Roligt för honom, boring för mig.

Lilla bebush sover förmiddagsluren. Perfekt! Kl 13.00 är det dop, och då vill vi att hon är på sitt bästa humör i kyrkan. Vi har till och med planerat hennes outfit, hon och jag.

 

Appropå outfits.. Var på jakt efter lite byxor till henne igår. Visst, får kanske tänka på att lilla Älmhult inte har världens bästa utbud, men där finns iallafall Lindex och Kappahl..

Men! Det finns inte mycket fint! Jag är kräsen. Ja, Kappahl har ju sitt Newbie som jag älskar, men Älmhults Kappahl får in långtifrån allt och är oftast väldigt utplockat. Och Lindex.. Oh, alla dessa starka färger! Jag gillar INTE det... Det finns lite leopardmönstrat här och där, men hon har redan några sådana byxor.

 

Vet ni vad jag saknar? Svarta leggings till bebis/småbarn. Hur fint hade den inte varit med svarta leggings med typ fejkläder på sidorna eller nått, som det finns på vuxenleggings? Hon och jag hade kunnat matcha!:)

 

Snälla! SVARTA LEGGINGS TILL BEBISAR!!!

Det började bra.

Jag har dammat, dammsugit och torkat golv. Upp till lillans farmor och dricka kaffe och vänta på pappan. In till Älmhult. Klänningen som jag beställt till dop vi ska på imorgon hann komma, i sista minuten, puh.

 

Men nu har jag visst en sambo på pms-humör. Antar att killar också kan ha det? Min kan iallafall. Ljuvligt.

Jag hoppas på att han vaknar på en bättre sida imorgon. För jag blir också tjurig. Så nu är vi alla tjuriga, till och med Eloise. Men det är bara för att hennes sovning rubbats idag. Så hon ska sova nu klockan 19.

 

För imorgon är hon glad igen, det är något man vet iallafall.

Måste plugga!! Orkar inte idag, orkade inte igår.

 

Varför skärper jag mig inte? Vad är mitt problem?

Jag tror på ADHD, svårt att avsluta saker jag påbörjar. Japp, jag har nog en sväng av ADHD.

 

Peppa, peppa, peeeeeppa! Jag vill ju bli barnmorska, varför ska det ta sån lång tid?

 

Jag är sååååå arg att jag inte kom på detta tidigare, som typ, när jag gick i gymnasiet. Då hade jag sluppit läsa upp äckelmatte och äckelsamhällskunskap som ett miffo. Blää på allt just nu, oooooorkar inte!

 

Bind fast mig vid dendär fula, äckliga matteboken, tack. Någon???

Ja varför?

Så ovärt.

Att komma igång igen efter en relativt lång bloggpaus visade sig vara typ omöjligt. Inga läsare kvar. Ska jag ge mig? Nja.

Jag bloggade om vårt liv. Mitt nya liv som mamma. Helt plötsligt ska folk ge en dåligt samvete eftersom man är så pass öppen om allt. Att jag lägger ut bilder tex.

 

Men vadå? Ska jag blogga om min graviditet sen skita i att visa bilder? När vi har världens vackraste tös?

Ska jag kanske bli som ubersuperfisförnämapräktiga Blondinbella som enligt henne är den enda som någonsin varit gravid, att inga par är lika kära som hon och what's his name, blogga om sin graviditet (hon är ju faktiskt den enda kvinnan i världen som varit gravid) och sen skita i att visa bilder? "Skulle aaaaaaaaaaaaaaldrig få för mig att göra det."

Typ sånt gör mig förbannad. Jag låter kanske lite väl hatisk nu, hmm. Men så som hon framställer sig i sin blogg gillar jag verkligen inte. Vem vet, hade vi känt varanda i verkligheten hade vi kanske varit bästa vänner, men inte om hon är sådan som hon framställer sig i bloggen. Nej, det blir liksom fel. 

En själv får dålig samvete, det kanske är mitt problem då? Ja, jag är väl en såndär tråkig, bitter person som hatar alla, är avundsjuk på alla och vill alla illa. Eller?

 

Kanske det lockar läsare då? En bitterfitta-blogg? Utan bilder på mitt barn? Hon finns kanske inte, vi låtsats bara som att hon inte finns. Är man bra då? Skyddar alla från internets faror? Är jag en bra mamma då? Eller jag ska kanske dölja hennes ansikte in public också? Ring mig då när medaljen delas ut...